Viktigt för iranier att kunna se färgen på te! Important for Iranians to see the color of tea! |
Det är inte någon hemlighet att vi iranier dricker otroligt
mängd te varje dag. Det är en ritual kring te drickandet som inte är så vida
känt. Vad de flesta däremot inte känner till är att Iran producerar massor av
te. Det är egentligen en otrolig historia kring hur te produktionen kom igång
i Iran.
1895 hade engelsmännen monopol på te produktionen i Indien
med rätt rigida regler för icke européer att engagera sig i denna handel.
Kashef Al Saltaneh hade studerat i Paris och var flytande i franska; han åkte
till Indien och låtsades vara en fransk affärsman. Smugglade te plantor och
frön till Iran. Han kallas fader till iranskt te. Det är i norra Iran (Lahijan)
där den största produktionen äger rum.
Samovar är ett måste i iranska hem. Har flera i vårt hem,
men finns inte riktigt plats för det i vårt kök, därför väljer jag en annan
metod för att brygga te här hemma. Köpte stapelkannor (se bild nedan) den nedre
innehåller kokande vatten och den övre är där vi har tebladen och häller på
kokande vatten. Har det sedan på lägsta värmen på spisen i stort sätt hela
morgonen. Te som bryggs på det här sättet har en arom som är helt otroligt, när
du har druckit riktigt bryggt te kommer man aldrig gå tillbaka till tepåsar,
det vill jag lova.
Te serveras i genomskinliga glas koppar, otroligt viktigt
för att kunna se färgen på teet. Glas kopparna är inte fullt lika stora som de
svenska ”stora” kopparna!
Många iranier, dock inte alla dricker te genom att doppa en
sockerbit i teet först som man sedan sätter i munnen och fortsätter dricka te
och suger teet genom sockerbiten till dess att det löser sig – det räcker till
en hel kopp! Varför gör man så? De
flesta vet inte historien bakom det. I slutet av 1800 talet gav Shahen av Iran
sockerkubskoncession till Belgien vilket resulterade i protester från köpmännen
i basarer i Iran. Mullorna utfärdade en fatwa som deklarerade att den belgiska
sockerkuben var ”haram” (förbjuden/icke rent). Kungliga domstolen utfärdade då
uppmaningen att eftersom te var ”halal” (tillåten/rent) kunde man rena sockret
genom att först doppa det i teet! Sim, sala, bim en ritual var född😊.
Personligen föredrar jag te med honung i, har använt konstgjort sötmedel
tidigare men har slutat med det helt till förmån för honungen.
Jag blandar olika tesorter för att optimera smak och arom.
1/3 del vanlig Ahmad te
1/3 del Lady Grey te
1/3 del vanlig Earl Grey
Så här brygger jag te. This is how I brew tea. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar