Källa |
Nu nalkas persisk skördefest! Den 2 oktober (196 dagar efter
Nowrouz) firar Iranier världen över Mehregan som är en av de två äldsta iranska
festivalerna, dateras så långt tillbaka som 6000 år.
Ordet "Mehr" (i Mehregan) på persiska språket
betyder vänlighet. Mehr representerar kunskap, kärlek, ljus och vänskap.
Festivalen firas till Mithras ära, förbundets gudomlighet
och därmed interpersonella relationer som vänskap och kärlek.
Texter i Avesta (Zoroastrianers heliga bok) delar in det
iranska året i två lika delar eller årstider. Den första säsongen var sommar
och den andra var vinter. Säsongernas ankomst firas genom Norouz och Mehregan.
Den firas den 16: e av den sjunde månaden (Mehr), vid
skördens början och enligt Zoroastrianismen
vinterns början. Mehregan firas i sex dagar, börjar den 16: e i månaden Mehr
och slutar den 21 Mehr.
Den sjunde månaden i den persiska
kalendern heter Mehr och är avsedd för gudinnan av ljuset - Mithra eller
Mehr. Hennes anhängare trodde att hon besegrade ondska och mörker.
Mehrdagen nämns som den dag då den första manliga och
kvinnliga, nämligen Mashi och Mashiane, skapades.
Forntida iranier tror också att Kavehs seger över
Azydahak (Zahhak
i Ferdosis Shahnameh)
hände just den här dagen. Därför är Mehregan en segerdag när änglar hjälpte Kaveh segra över Zahhak. De fängslade honom i
Damavandberget där han dog av sina sår sex dagar senare.
I ett icke-zoroastransk sammanhang förblir Mehregan en fest som
man firar med familj och vänner. Idag, trots den påtvingande religionen islam firas
Mehregan av många iranier och är numera erkänt som en skördefestival. Festivalen
slutar symboliskt med brasor och fyrverkerier.
Under pre-islamiskt och tidigt islamiskt Iran firades
Mehregan med samma storhet som Norouz. Människor gav gåvor till kungen. Rika
människor gav vanligtvis guld och silvermynt, hjältar och krigare gav hästar
medan andra gav gåvor enligt deras förmåga, till och med frukter. Gåvor över 10
000 guldmynt som gavs till kungen registrerades. Vid en senare tidpunkt, om givaren
behövde pengar, skulle kungen återgälda givaren två gånger gåvans belopp.
Kungen gav två publika audienser per år: Norouz och
Mehregan. Under Mehregan firandet hade kungen en pälskappa och gav bort alla
sina sommarkläder.
Oavsett ursprunget, perserna över hela världen firar denna
festival på hösten som anger skördesäsongen och tacksägelse. Vänskapen förnyas
och man besöker familj och vänner.
Festivalen är också en påminnelse om den Zoroastrianska religionens allmänmänskliga och etiska inriktning som finns samlad i dess centrala levnadsregler: Goda tankar, goda ord, goda gärningar(handlingar). Vilket överensstämmer väl med det svenska talesättet ”Goda tankar, goda ord, sprida lycka på vår jord”.
Precis som Norouz bär man nya kläder och dukar fram ett
färgstarkt bord för firandet, bordet dekoreras med torr vild mejram. En kopia
av Avesta, en spegel (symboliserar självreflektion), en sormeh dan (en
antimonbehållare), rosenvatten, godis, blommor, grönsaker och frukter
(speciellt granatäpplen och vanliga äpplen), nötter (pistasch och mandel). Man
placerar också lotusfrön och mynt på bordet – precis som vid den persiska
nyåret Norouz. Man har också en ”brännare” eller liten ”grill” som man kastar
espand (syriska ruefrön) på flammorna.
Fram till åtminstone i mitten av 1960-talet hade Zoroastrianer
i Yazd (region i Iran) fortfarande en rituell slakt av ett får den här dagen.
Kan den svenska skördefesten (i slutet av september
(Mickelmäss) ha något samband med den persiska skördefesten tro?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar