English translation
När jag var liten var jag ganska kinkig med maten, men kebab var en av de rätter som jag åt. Därför har kebab en mycket speciell ställning hos mig när det gäller mat från barndomen. Om svenska barn är födda med korv, glass och köttbullsgener så är alla iranska barn födda med kebabgener
Jag minns första gången när min man Christer besökte Iran 1971. Vi besökte en kebabrestaurang. Vi beställde ris och kebab till honom. När kyparen sedan kom in med ett stort ovalt fat med ris och ställde det framför honom – tog han tallriken och ställde det mitt på bordet! Han viskade lite osäkert till mig: Det här måste väl ändå vara till flera personer! Nej svarade jag – det är din portion! Jag kunde se paniken i hans ögon. Jag kan aldrig äta upp det här sa han – nej, det behöver du inte, du äter så mycket du orkar svarade jag. I Sverige lär man sig att äta upp det man har på tallriken men i Iran vill man visa sin generositet och lägger upp rätt mycket mat på tallrikarna för sina gäster – man behöver absolut inte äta upp allt! Slöseri kan man tycka men sådan är traditionerna. Jag som har bott här i mer än 50 år blandar traditionerna fritt! När jag umgås med Iranier vet jag att man måste truga och lägga upp mycket på faten, men med svenskar låter jag var och en själv bestämma mängden mat..
Här är recept på kebab
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar